Ja som dom flesta vet så är årets älgjakt igång igen. Den börjar den andra måndagen i oktober här i södra sverige och lite tidigare i de nordligare delarna av vårat land. Även detta år skulle visa sig bli en spännande jakt. Man drömde tillbaka på de älgar man såg förra älgjakten men inte kom åt att skjuta. Fanns dom kvar? Har dom klarat älgjakten/vintern? Hade dom växt något? Skulle man få se någon älg denna jakten. Ja många frågor hade man inför årets älgjakt.

Här är två bilder som jag har tagit från förra årets älgjakt.

Måndag morgon började lika spännande som vanligt. Började bli så pass ljust så man kunde se om det stod något ute vid ca 06:50. Började min smygning bort till passet och var på plats ca 07:05. det var ganska mulen morgon och lite lätt blåst. Hörde alla djuren som började att vakna. En tupp som gool, några hundar som skällde, kossor som roma, hästar som gnägga och alla skogens fåglar.

Men då fick jag se två mörka djur som stod och beta ca 400 meter bort. Ko och kalv det misstänkte jag direkt. Tog upp min handkikare för att ta en närmare titt. Och ja ko och kalv var det men inga älgar.... så pulsen lugnade ned sig lite och så tog jag ett kort istället.

Kossan.

Dagen rullade på och ingenting i djurväg kom det förutom lite fåglar. Många älgar fick nog sätta livet till då det sköts ganska mycket runt omkring hela dagen.

Pippi som spang och åt frön på gärdet.

Dagen avslutades med ett hejdundrans regnoväder och vi åkte hem istället.

Tisdagmorgon.

Det var minst lika spännande som dagen innan. Men var nog redan på pass 06:50 då det var klart väder denna dag och mycket ljusare på morgonen. Denna morgon var det helt vindstilla så minsta lilla knäpp hördes.

Efter ca 45 minuter så kom det 3 rådjur och knallade förbi på ett hygge ca 100 meter bort. Tog inga kort på dom då jag inte ville prassla med kameran på morgonkvisten.

Lite senare på morgonen så fick jag synd på ett gäng fasander. Dessa fasener kom även senare på förmiddagen att landa mitt framför passet.  Ca 5-10 meter ifrån mig...Sen på förmiddagen så började det att blåsa igen och det såg ut som att det skulle bli oväder igen.

5 fasaner,en fasan framför mig, samt en härlig molnformation.

Denna dag på eftermiddagen så skulle min passgranne till vårdcentralen då hon hade sådan besvärlig hosta. Så hon gick hem och sen så skulle en annan i jaktlaget ta och gå en sväng över ägorna och se om han kunde mota ut några älgar. Tanken han hade då var att jag skulle flytta mig till det nu lediga passet men ändrade sig sedan om att om det skulle komma några djur så kan dom lika gärna springa till mig. Något som jag höll med om fullt ut. Så han skulle gå vid 14:15 över skogspartiet och vi andra skulle sitta beredda. Och efter ca 15 minuter ser jag en stor älgtjur rusar ut ur skogen rakt mot det passet som numera står tomt. Då kommer första tanken, nej varför gick hon hem... andra tanken, nej varför gick jag inte dit... tredje tanken, dom kan vända mot pappas pass... fjärde tanken, dom kan vända mot mitt pass... allt detta innom ett par sekunder bara. Men ingen älg kommer, går ca en minut och då pang ekar det över skogen. Bra jobbat pappa säger jag för mig själv, går ca 30-60 sekunder så smäller det igen. Då börjar tankarna, hoppas älgen ligger kvar på jaktmarken. Dröjer ca 2-3 minuter så kommer det en smäll till. Då vet jag att fångskottet är klart och jakten är över, jag jublar innombords. Jag väntar lite så hör jag på jaktradion. Nu är det klart, ni kan komma bort till mitt pass. Hör att det är pappa som är väldigt flåsis och uppjagad. Jag packar ihop alla mina grejer och knallar bort. När jag kommer fram så ser det inte ut som det älgen jag såg. Och mycket riktigt, det hade kommit två älgtjurar utfarandes men jag missa då det första utav dom. Men något som inte gick att missa var ändå pappas mycket glada min.

//B